Exponentiell teknologi och arbetssamhället

Digitaliseringen sveper likt en våg över samhället. Ingen kommer undan. Omkullkastande teknik ändrar förutsättningarna för arbete. Är det vi ser idag något nytt eller har det hänt tidigare? Kan en basinkomstreform vara en möjlig väg framåt?

Ovan är temat för en föreläsning jag ska hålla nästa tisdag. Föreläsningen arrangeras av Basinkomst Uppsala. Att den digitala teknikens exponentiella utveckling får stora effekter är alla överens om, men hur ska vi hantera dessa förändringar? På föreläsningen kommer jag lägga fram tesen att en basinkomstreform är en möjlig väg framåt för att hantera automatiseringens framväxt.

Robotar och automatiseringen påverkar inte endast industri- och tillverkningsarbeten. Förra veckan berättade Mittmedia att deras tidningar ska börja med robotjournalistik, i stället för att ha journalister som skriver artiklar ska datorprogram komponera ihop nyhetsartiklar. Än så länge kommer robotjournalisterna göra enklare knäck som att rapportera om sportresultat och trafikolyckor, men detta är endast början på en mer omkullkastande trend för hela branschen. Inom en snar framtid tror jag att mycket av innehållet i dagstidningar kommer att vara skriva av robotar.

Datum: 5 maj
Plats: HamnCentralen Uppsala
Tid: 17:00

Länk till FB-event.

Juridiska algoritmer

Nicklas Lundblad har skrivit en intressant artikel om hur digitaliseringen håller på att förändra domstolarna, ämnet kallas för den datadrivna rättsvetenskapen.

Det utvecklas juridiska datamodeller med syfte att förutsäga hur domstolar kommer att döma i enskilda fall. Artikeln berättar om projektet FantasySCOTUS, där deltagare gör prediktioner om hur Högsta Domstolen i USA kommer att döma i mål. Förutsägelserna ska tydligen bli allt mer träffsäkra ju längre tiden går.

Lagar är komplexa och följer ingen strikt logik, det är därför inte enkelt att bygga modeller som grundar sig i någon form av hierarki. Med träffsäkra juridiska algoritmer skulle juridiken blir mer förutsägbar, vilket skulle göra samhället mer rättssäkert. Ett rättssäkrare system ger ett bättre samhälle då chansen att utsättas för godtycke blir mindre.

Frågan är inte om utan när datorprogrammen blir så bra att de kan ersätta domstolar. Det kommer dock ta lite tid innan jag vågar låta en dator döma och utmäta straff. Det mellanmänskliga perspektivet är svårt att kodifiera i ett program.

Är framtiden för jurister att programmera algoritmer för att gissa på utfall?

Vinnare av GIC

Förra vecken var finalen av Global Impact Competition. Det är en tävling som arrangeras av Singularity University och utspelar sig i flera olika länder.

Vinnaren i varje land får en plats på Graduate Student Program i Mountain View denna sommaren. Utbildningen är 10 veckor lång och handlar om hur man ska kunna använda exponentiell teknik för att lösa problem för mänskligheten. Det är svårt för oss människor att förstå hur exponentiell tillväxt fungerar. Det är mycket lättare för oss att tänka linjärt, då det är enklare att förutse hur något ska bli.

Mycket teknik som finns runt om kring oss har en exponentiell utveckling (processorer och lagringsmedium), detta medför att något som kan framstå som en omöjlighet snart är verklighet.

Jag skickade in en ansökan och kom till finalen. Det var väldigt många duktiga medtävlande, men jag lyckades vinna. I sommar kommer jag därför att åka iväg och studera exponentiell teknik. Ska bli väldigt intressant. Hoppas på en blandning av föreläsningar och hands-on projekt. Ser fram emot att få grotta ner mig i nya spännande tekniska lösningar.

Ska försöka blogga en del i sommar för att hålla er uppdaterade om intressanta saker.

Projektet jag ansökte med handlar om hur en kan använda exponentiell teknik för att göra krypterad kommunikation svårare att attackera.

Möjlig ljusglimt för integriteten

Turerna kring datalagringsdirektivet fortsätter. Det har länge sett mörkt ut för integriteten men det har nu öppnats en liten ljusglimt.

Operatören Tele2 har överklagat ett beslut från Post- och Telestyrelsen om att tvinga tele- och internetoperatörerna att logga metadata om sina kunder. Den positiva nyheten är att Kammarrätten har skickat ett brev till parterna och givit dem en chans att yttra sig innan frågan skickas vidare till EU-domstolen. Med stor sannolikhet betyder det att Kammarrätten kommer att begära in ett förhandsbesked från EU-domstolen om trafikdatalagringen.

EU-domstolen slog med kraft ned på direktivet förra året och förklarade datalagringen ogiltig. Domstolen menade att direktivet gör alltför långtgående kränkningar av medborgares rättigheter. Svenska riksdagen har hittills vägrat att följa uppmaningen från EU-domstolen, men med ett förhandsbesked skulle Kammarrätten kunna avstyra registreringen. Förhoppningsvis står EU-domstolen på sig och står fast vid sin linje att datalagringen är för integritetskränkande.

På Dataskydd.net finns en jättebra tidslinje över alla gånger datalagringen stoppades av domstolar i Europa. Många EU-länder har satt stopp för datalagringen, men svenska riksdagen har hållt kvar vid lagringslinjen.

Bakom skärmen/Över gränsen del 2

Kaknästornet

 

Tekniken anger gränser för vad som är möjligt för oss som människor. Samtidigt är det fortfarande vi människor som bygger tekniken. En del människor vill befästa normer och rådande ideologi. Andra känner sig lugna med att tekniken och utvecklingen självskrivet kommer ta oss till någonting bra. Och vissa människor vill mer än så, vissa människor vill göra motstånd.

Nu på söndag är det dags för andra del av Bakom Skärmen/Över Gränsen. Det är en aktivistisk tekniksammanslutning i Stockholm.

Deltog på första träffen i höstas. Mycket intressanta projekt visades upp. Kom gärna förbi och få inspiration!

Läs mer här.

Plats: Kaknästornet i Stockholm

Tid: 13:00 till 16:00

Datum: 12 april

Trålningsexpedition mot bitcoin-användare

Imorse skickade Piratpartiet ut ett pressmeddelande om Skatteverkets granskning av bitcoin-användare.

Skatteverket har begärt att få ut cirka 20 000 unika adresser till bitcoin-plånböcker från Sveriges största bitcoin-växlare. En bitcoin-växlare är ett företag som växlar bitcoins mot annan valuta, exempelvis SEK. En bitcoin-plånbok är en mjukvara som du sparar dina bitcoins i. Varje plånbok har en egen unik adress. Det är från den adressen som transaktioner görs till och från.

Med de beslagtagna adresserna till bitcoin-plånböckerna kan myndigheten följa alla transaktioner både bakåt i tiden samt även alla framtida transaktioner som kommer att göras med de angivna adresserna.

Att granska enskilda aktörer eller inrikta sig mot en specifik grupp är helt i sin ordning. Problemet är här att myndigheten beger sig ut på något som närmast kan liknas vid en trålningsexpedition mot tusentals svenska bitcoin-användare.

Ekonomisk transaktionshistorik är känslig information. Det kan lätt bli fel när datan används av andra. Ett bra exempel är när detaljhandelsföretag Target listade ut att en tonårsdotter var gravid innan hon hade berättat det för sina föräldrar. Nu fick pappan reda på graviditeten genom att Target skickade ut riktad reklaminformation till hushållet baserat på vad dottern tidigare hade köpt i butiken.

Vad vi köper säger väldigt mycket om oss som människor, mycket mer än vad vi själva tror. Personlig information måste behandlas mer varsamt än vad det gör idag. Om Skatteverket ska få tillgång till de unika adresserna eller inte kommer att avgöras i Förvaltningsrätten.

Datalagringen fortsätter

Skickade tidigare ut ett pressmeddelande angående den färdiga utredningen om datalagringsdirektivet.

Regeringens utredare kom fram till att datalagringen är bra och att den ska fortsätta gälla.

EU-domstolen har slagit ned på datalagringsdirektivet och menar att det är oförenligt med rätten till ett privatliv. I Rumänien stoppades datalagringen redan på förslagsnivå. I Tyskland och Österrike har man efter EU-domstolens beslut upphävt implementeringen av direktivet. Men i Sverige ska vi fortsätta med lagringen.

Operatören Tele2 har inlett en juridisk process mot datalagringen, vilket är superbra! Det behövs många krafter som arbetar mot kontrollsamhället.

Utredningen ligger nu på regeringens bord. Miljöpartiet har tidigare varit mycket kritiska mot direktivet och velat se en upprivning. Nu sitter de i regeringen och det hörs väldigt lite kritik.

Hax har bloggat.

Efter husbilsmötet

Linderborg och Sunde i husbilen. Fotograf Vilks.

Snart en vecka efter husbilsmötet utanför Uppsala fortsätter mötet att väcka känslor. I måndags skrev en av deltagarna, Linderborg, en besk krönika över mötet. Sammanfattningsvis bygger hennes kritik på att hon tycker att mötet var för dåligt arrangerat. Givetvis ska man aldrig vara nöjd, men samtidigt är det värt att påpeka att det var väldigt komplicerat att ens arrangera att möte.

Igår svarade Elin med en längre replik i Aftonbladet och redogjorde för turerna kring mötet. I tidningen Dagens samhälle sätter Madon fingret på hyckleriet som finns inom delar av journalistkåren. De säger gärna ”Je suis Charlie” och stödjer en satirtidning med grova teckningar, men att ens arrangera ett möte med Vilks kräver ett avståndstagande.

Någon vädra kritik över att detta yttrandefrihetsmöte var dyrt för skattebetalarna. Detta kan sättas i relation till kostnaderna när polisen ska bevaka olika typer av sportevenemang, som arrangeras för nöjes skull.

Emma och Jacob har också bloggat om händelsen.

Se panelsamtal om basinkomst

Deltog igår i ett panelsamtal om basinkomst. Hela samtalet kan du se här.

I samtalet nämner jag förslagen från Christian och Mattias.

Ny teknik för att förhindra framtida visselblåsare

Ericsson har skapat ett partnerskap med bolaget Guardtime och utvecklat en produkt som kan användas för att hindra en ny Snowden-läcka.

Guardtime har en produkt som heter Keyless Signature Infrastructure, KSI, som märker datainformation med en signatur. Tanken är att en ska kunna spåra vem som hanterar informationen och hur den används.

Bolag får utveckla vilken teknologi de vill. Problemet är om stater och myndigheter köper in produkter i syfte att kunna hindra framtida visselblåsare. Dessutom gör tekniken det svårare att få ett verkningsfullt källskydd hos journalister. Om det inte går att läcka information till journalister utan att riskera att bli upptäckt blir det färre som vågar. Källskyddet utgör en viktig funktion i att upprätthålla medias möjlighet till maktbalans mot staten.

Jag har fått frågan om denna tekniken kan hjälpa till att spåra och lagföra olagligt näthat. Den tekniken kan säkert användas för det. Dock är det inte tekniken som är utredningsproblemet vid näthatsbrott, det handlar om resursprioriteringar hos Polisen. I de flesta fall läggs utredningarna ned om näthat fast att offret vet vem som är gärningsmannen. It-kompetens finns hos myndigheten. De väljer att prioritera annat. Exempelvis jobbar det fem åklagare på heltid med att jaga kulturdelare. Till sin hjälp av de en stor grupp utredare hos Polisen.

Näthat är ett riktigt samhällsproblem som borde prioriteras upp. Kulturdelning är bra för samhället.

Kommenterar i Metro.