Ska strax boarda planet till San Fransisco. På lördag är första dagen på Singularity University i Mountain View. Kommer att uppdatera min blogg mer frekvent framöver för att skriva ner lite tankar och funderingar från alla intryck.
UNT var tidigare i veckan och gjorde ett reportage inför resan. Håll tillgodo!
Har sett Laura Poitras dokumentärfilm Citizenfour.
Poitras var en av tre journalister som träffade hjälten Edward Snowden i Hong Kong och var med när avslöjanden om den amerikanska massavlyssningen rullades ut 2013.
I filmen får vi följa de hektiska dagarna på hotellrummet med Snowden när han börjar guida dem igenom övervakningskomplexet.
Tycker att filmen är mycket bra och rekommenderar att se den. Spänning från början till slut.
Läste nyligen klart Glenn Greenwalds senaste bok, Storebror ser dig – Edward Snowden och den globala övervakningsstaten. Boken gavs ut i maj månad av Leopard förlag.
Boken redogör i stora drag över de avslöjanden om NSA:s globala spionverksamhet som uppdagades det senaste året. Greenwald är journalisten som den förre underrättelseagenten Edward Snowden vände sig till och ville ge sina tusentals hemliga dokument till.
Historien var nära att aldrig bli verklighet. Inledningen av boken beskriver hur ointresserad Greenwald var när en anonym person, som senare visade sig vara Snowden, försökte kontakta honom. Den anonyma personen envisades med att endast vilja skicka information till Greenwald ifall han installerade krypteringsmjukvara på sin dator, så att de två kunde kommunicera krypterat. Greenwald trodde personen överdrev och struntade i att följa den anonyma personens förmaningar. Det var först när Greenwald blev kontaktad av sin kollega dokumentärfilmaren Laura Poitras, som i sin tur också hade blivit kontaktad av den anonyma uppgiftslämnare som påstod sig ha tillgång till enorma mängder hemligstämplat material, som Greenwald förstod vikten av att installera krypteringsmjukvara.
Början av boken beskriver det första mötet med Snowden och hur han senare lyckades fly från Hong Kong till Ryssland. Genom boken får man en känsla av hur genomtänkt Snowdens strategi är. Han försöker så mycket som det bara går att göra sig själv oviktig och anonym, så att han inte ska stjäla medias uppmärksamhet från de verkliga nyheterna, själva spionskandalerna.
När min mobiltelefon var i säkert förvar i kylskåpet tog Snowden kuddarna från sängen och lade dem framför dörren. ”Ifall vi har oönskade åhörare i korridoren”, förklarade han. ”Det kan finnas dolda kameror och inspelningsutrustning i rummet, men det vi ska prata om kommer ju ändå att sändas på nyheterna”, sa han halvt på skämt.
Boken går snabbt fram och rakt på det riktigt saftiga, den globala övervakning av våra digitala liv. Informationen om NSA:s verksamhet är allt annat än smickrande. Greenwald berättar om de olika spionprogrammet, från PRISM till hur NSA bygger om Ciscos nätverksutrustning innan produkterna når slutkonsumenten. Det är lätt att nästa bli uppgiven. Det globala övervakningsmonstret är stort och vill veta allting om dig. Samla in allt är monstrets motto. Ingen kan längre beskylla en för att vara foliehatt om man säger att nätet är övervakat. Vi får förutsätta att all okrypterad digital kommunikation vi har är kontrollerad, med denna vetskap får vi börja använda oss av mjukvara som skyddar oss. Vi får bygga om internet till att bli mer säkert. För det NSA och andra spionorganisationer bidrar till är just osäkerhet.
Boken Storebror ser sig – Edward Snowden och den globala övervakningsstaten är läsvärd. Den ger en inblick in en annars hemlig värld. Den mängd avslöjanden som har publicerats sen sommaren 2013, tack vare Snowden, saknar motsvarigheter i historien. Boken lyfter upp de viktigaste bitarna av hur den globala övervakningsstaten äter upp vårt privaliv och vad det får för konsekvenser.
I söndags stod det klart att främlingsfientliga partier gick fram över hela Europa i Europaparlamentsvalet. Hur klokt är det, med EP-valet som bakgrund, att vi ger staten allt mer makt att övervaka våra liv?
Själv tycker jag precis som Snowden.
Jag vill inte leva i värld där allt jag säger, allt jag gör, alla jag talar med, varje uttryck för kreativitet, kärlek eller vänskap registreras.
Skrev förra onsdagen i Fria tidningar en debattartikel om USA och Syrien. Den finns inte som digital kopia, lägger därför upp den här på bloggen.
Att låta USA agera världspolis i Syrien kommer stjälpa mer än att hjälpa.
I Syrien rasar inbördeskriget för fullt och har pågått i mer än två år. Mer än 100 000 människor har fått sätta livet till. Drygt 36 000 civila syrier har fallit offer, uppger Syriska människorättsobservatoriet.
Efter den misstänka kemiska gasattacken mot en förort till huvudstaden Damaskus diskuterar ledarna för Frankrike, Storbritannien och USA att straffa den syriska regimen. Dock är det viktigt att komma ihåg att det inte är bevisat att det är den syriska regimen som utfört gasattacken, det saknas dessutom motiv från president al-Assads sida. Det kan vara al-Quida som har utfört attacken och det är isåfall en obehaglig sanning att denna terroristgrupp tillföljd av kriget nu kan tillverka stridsgasen sarin.
Oppositionen i Syrien är inte en enhetlig grupp utan består av en väldigt brokig samling med olika politiska mål. Den största oppositionsgruppen är Syriska nationella rådet, SNC. De är en paraplyorganisation för egentligen rivaliserade fraktioner vars talespersoner är exil-syrier sedan många år. Ett flertal företrädare för SNC är knutna till amerikanska tankesmedjor.
Den Fria Syriska Armén som krigar mot regimen är ingen sekulär militärstyrka. Armén består av olika religiösa grupperingar med den gemensamma nämnaren att de är sunnimuslimer. I Aleppo, Syriens folkrikaste stad, kontrolleras stadens infrastruktur av al-Qaida som även driver en domstol som tillämpar sharialagar. På andra ställen i landet där oppositionen har kontroll har liknande shariadomstolar upprättats.
Det ska understrykas att al-Assad styr landet likt en diktator, men han har skyddat de religiösa minoriteterna i landet under sin tid och försöker upprätthålla en sekulär stat. Presidenten tillhör själv den muslimska inriktningen alawiter, vilken påminner mycket om den stora muslimska grupperingen shia. Det är ingen hemlighet att Iran stödjer al-Assad, vilket är en nagel i ögat på USA.
Till oppositionen strömmar det in pengar och vapen från arabstaterna runt Persiska Viken. Dessa länder är sunnimuslimska och är allt annat än demokratier. Den stora finansiären till oppositionen är Saudiarabien som styrs till stor del av sharialagar och skickar militärutrustning för att beväpna den Fria Syriska Armén. De vill att den religiösa oppositionen ska ta makten och göra Syrien till en stat med strikta islamska lagar.
Frågan är vad som är realpolitiskt bäst? Att låta den något sekulära diktatorn al-Assad sitta kvar eller att låta den strikt religiösa och splittrade muslimska oppositionen få makten? För mig framstår det som ett val mellan pest eller kolera, men om jag skulle tvingas att välja bör al-Assad få sitta kvar . Vi har sett att efter den arabiska våren är det inte sekulära stater som har vuxit fram. Västvärldens ledare bör därför inte gå in i ett anfallskrig mot Syrien och på så vis hjälpa den religiösa oppositionen att bilda en strikt islamisk stat.
I tisdags meddelades att Bradley Manning har blivit fälld för spioneri för att han delade med sig av information till Wikileaks. Om några dagar väntas besked komma om hur många år han ska sitta i fängelse.
Mina piratkollegor i Uppsala, Karolina och Mårten, skriver idag i UNT en jättebra debattartikel om den svenska regeringens passiva hållning när det väl gäller Manning och Snowden.
Sveriges regeringen har inte sagt något om Manning eller Snowden, det är en skam.
På tal om Snowden, det är tragiskt att han får asyl i Ryssland. Varför är det inget land i väst, med rättsstat värt namnet, som erbjuder honom asyl? Varför låter vi Ryssland plocka billiga poänger, ett land som annars inte är känt för att bry sig om medborgerliga rättigheter? Sverige borde varit det landet som gett Snowden asyl.
Dagen till ära börjar en ny hård anti-piratlag gälla i Ryssland. Lagen möjliggör för upphovsrättsindustrin att blockera piratsidor på nätet. Hör en representant från det ryska Piratpartiet berätta i Sveriges radio om lagen. Värt att notera är att det ryska Piratpartiet inte är ett lagligt parti i Ryssland och kan inte ställa upp i de allmänna valen.
Skiver idag i tidningen VLT om att USA agerar världspolis.
Just nu sitter två svensksomaliera häktade i New York misstänkta för terrorbrott i Somalia. De båda männen greps i somras i Somalias grannland Djibouti.
Männen misstänkts för att ha varit aktiva i gruppen al-Shabaab. Enligt uppgift från tidningar försökte de båda männen lämna gruppen, därför hade de tagit sig till Djibouti och planerade sin hemresa tillbaka till Sverige.
I Djibouti blir de gripna och häktade för att senare bli överförda till USA. Men det finns inga misstankar mot dem att de har begått eller planerat några terrorbrott riktade mot USA? Ändå har de blivit gripna och åtalade i just USA. Svenska utrikesdepartementet behöver agera och få hem de båda personen innan USA:s myndigheter hinner statuera exempel av dem.
Sveriges radio har gjort ett bra radioinslag om händelsen.
Igår publicerade aftonbladet min slutreplik på Björns replik om att vi bör satsa pengar på rymden istället för på jorden.
Rymdsatsningar och miljöforskning står inte emot varandra. Idag är satelliterna i rymden oerhört viktiga för att kunna få fram information om hur miljön mår på planeten. Det krävs satelliter för att kunna mäta polarisarnas tjocklek.
Dessutom är universum och rymden kittlande stort. Vi behöver bege oss längre ut i det okända för att se om vi hittar något annat liv. Kan vi verkligen vara ensamma? Människan är till sin natur nyfiken på sin omgivning. Genom historien har vi alltid åkt på upptäcktsfärder, utforskat nya hörn. Varje expedition kommer inte att ge något, det får man räkna med. Det finns alltid en risk att misslyckas. Att låta sig paralyseras av tanken på att det skulle kunna vara bortkastad tid och pengar är fegt och kortsiktigt.
En vacker dag kanske en asteroid kommer mot vår planet. Vad gör vi då, väntar på vår undergång? Låt oss inte lägga alla ägg i en korg. Vi är födda på jorden, men vi är inte bundna att för evigt stanna här.
Kristina, från LRF-ungdom, har också skrivit en replik. Rymdpromenader mättar magar dåligt, skriver hon. Månen är den enda himlakroppen vi har besökt, där går det inte att odla något vad jag vet. Någonstans ute i universum finns det kanske en annan planet som skulle vara lysande för matodling. Enda möjligheten till att ta reda på hur det ligger till är om vi åker iväg och tar en titt. 🙂
Vetenskapsbloggen har också skrivit om det.
Ser att dokumentärfilmen Hackitat har släppt sin trailer. Det är en dokumentärfilm om hackerrörelsen i världen. Filmen kommer behandla alla fem kontinenter och sträcka sig från Bolivias regnskogar till kalla Sverige. Hela filmen är inte klar än, mycket återstår fortfarande. Teamet bakom filmen har börjat göra intervjuer och spela in material.
De behöver samla ihop 80 000 dollar för att ha råd att göra klart filmen. Därför har de lagt upp ett klipp på hemsidan Indiegogo. Där kan du donera pengar och hjälpa till med att få den färdig.
Har själv fått spela in en intervju till filmen. Dock inte sett hur det blev ihopklippt. Filmen ligger lite extra varmt om hjärtat då filmteamet kommer ifrån min hemstad Malmö, då kan det bara bli succé. 😉
En 28-årig student ska betala 5 miljonor kronor i skadestånd för att ha fildelat 30 stycken låtar. Platsen för vansinnet är en amerikansk domstol.
Det har sagts många gånger tidigare men lagen är verkligen helt ur takt med tiden.
Cybernormer presenterar i en rapport om fildelning att det aldrig tidigare i historien har funnits en lag som saknar sådant lågt stöd bland ungas normer som upphovsrättslagstiftningen.
Vad är hans brott? Att han delar med sig av musikfiler till andra människor. Det är inte ens så att han säljer dessa kopierade filer.
Något måste göras, och något kommer att göras. 🙂
Ung Pirat kommer att för första gången hålla en miniutbildning.
Den kommer att äga rum helgen 19-20 november. Utbildningen är i första hand tänkt att välkomna nya medlemmar in i Ung Pirat, genom att dels få möjlighet att bara träffa andra pirater men även med hjälp av mindre utbildning om Ung Pirat.
Efter helgen kommer det att under måndag till tisdag ges möjlighet att åka ner till Bryssel och där besöka Piratpartiets EU-parlamentariker Christian Engström.
Du åker hemifrån lördag den 19:e november tidigt på morgonen, lite beroende på var i Sverige du bor. Klockan 13.00 i Uppsala kör vi igång med en första introduktion. Utbildningshelgen avslutas sen på söndag eftermiddag.
För den som kan ta ledigt från jobb/skola under måndagen och tisdagen 21-22 november kommer att följa med ner på måndag morgon till Bryssel. Vi åker tillsammans från Arlanda. På tisdagen morgon åker vi hem från Bryssel via Köpenhamn (så att de som bor i södra Sverige slipper åka via Arlanda).
Ung Pirat betalar samtliga resor, mat och boende under dessa fyra dagar. Förbundsstyrelsen vill se att att nya medlemmar prioriteras, du kommer att meddelas via mail om du får möjlighet att åka.
Sista anmälningsdag är 1:a november. Den 7:e november måste parlamentet ha uppgifter om vilka som ska besöka Christian Engström.
Här är anmälningsformuläret.
Frågor? Maila info@ungpirat.se
Gustav Nipe 