Vidrig ersättningsnivå på e-böcker

Besökte Stockholms stadsbibliotek idag tillsammans med Erik och Mab. Där diskuterade vi bibliotekens roll i den digitaliserade framtiden.

Statistiken visar att det är mer och mer populärt med lån av ”e-böcker”. Dock sitter de svenska biblioteken fast i en rävsax och måste betala 20 kr vid varje utlåning av en ”e-bok”. Detta gör att många folkbibliotek överväger att sluta tillhandahålla e-boks tjänsten, för att det blir för dyrt.

Om man lånar en fysisk bok behöver biblioteken betala en ersättning på ca 1,3 kr. Dessutom finns det ett maxtak på 150 000 kr. På ”e-böcker” finns det inget maxtak. Vilket gör att e-böckerna kan bli hur dyra som helst.

Det som gör att e-böckerna är mycket dyrare är att politikerna har varit helt likgiltiga och tyckt att marknden ska få lösa saken själv. Dessvärre gör den det inte här. Det behövs politisk handlingskraft som går in och reglerar ersättningsnivåerna för digitala medier, annars kommer vi döda biblioteken.

Allmänintresset måste gå före bokförläggarnas plånböcker. Om biblioteken ska kunna följa upp efterfrågan, som det finns av digitala medier, behöver politiken gå in och skapa undantag för biblioteken. Det har man gjort tidigare, och det kan man göra igen.

Copyriot har skrivit mycket om e-böcker

Annonser
Taggad , , ,

15 thoughts on “Vidrig ersättningsnivå på e-böcker

  1. LR skriver:

    Jag lånade en e-bok från elib.se igår och ångrade mig nästan i samma ögonblick, för jag kom ihåg hur galet det här systemet är.
    Enda ursäkten jag nu kan åberopa för det här ohyggliga resursslöseriet är att jag vill försöka komma runt Adobes kassa DRM (som f.ö. utesluter att man läser PDF-boken i någon annan läsare än Adobes egna Digital Editions).
    Har sökt på Flashbacks forum och Google men ej funnit någon konklusiv guide över hur man tar bort DRM-skyddet. Det går dock att ta skärmdumpar, om man orkar.

  2. Zash skriver:

    Även i Umeå (iaf på Stadsbiblioteket) är det helt ofattbart dyrt för dem att låna ut e-böcker, vilket i kombinationen med den planerade flytten till en dyrare och mindre lokal troligen kommer resultera i färre faktiska böcker.

    Tidigare har de även köpt in en sorterings-maskin (liknande som Posten använder) för återlämnade böcker, vilket skulle avlasta personalen. Detta hände inte då de dels sades upp personal så att de som var kvar fick högre belastning och att det blivit en del extra-arbete med att hålla koll på när maskinen ska tömmas eller sparkas på etc.

    • Gustav skriver:

      Det måste skapas en undantag i upphovsrätten som möjliggör att biblioteken ska kunna låna ut e-böcker, utan att vi skattebetalare ska bli rånade. Det är ett skämt som det är nu.

      • Simon Svensson skriver:

        Ett undantag i upphovsrätten skulle ju ge att biblioteken inte behöver licens för att tillhandahålla e-media, vilket skulle få som följd att dagens mellanhänder skulle tappa vinst och helt enkelt sluta leverera sina tjänster. Då uppstår ett scenario där biblioteken får tillhandahålla e-media, men inget förlag vill leverera dem. Då måste biblioteken ta på sig denna roll, något som ligger utanför deras vanliga område, eller betala en mellanhand för detta. Om undantaget var formulera så att fysiska media får tillhandahållas som e-media så skulle biblioteken kunna ge ut alla sina cd-skivor som mp3or, men inte ha tillstånd att leverera konverterat e-media utan licens från tidigare mellanhand. Vi skulle vara tillbaka i samma situation igen.

        Dessutom, om undantaget vore formulerat så att fysiska media får levereras som e-media, så skulle det inte dröja länge innan det skulle dyka upp en entitiet som klassificerade sig som bibliotek och levererade alla sina skivor som mp3or.

        Om dessutom e-media tillhandahållas som andra format (utan drm, exempelvis) så skulle ett bibliotek helt slå ut internetföretag som försöker sälja sin musik (ex beatport). Biblioteket köper en skiva, och sedan får alla dess medlemmar åtkomst till denna.

        Jag tror att du ville lägga mer kraft i din argumentation på ”utan att vi skattebetalare ska bli rånade” än undantag i upphovsrätten. Att förmå mellanhänderna att sänka sina priser är ju så klart en lösning, men biblioteken har ju redan accepterat nuvarande lösning, varför skulle nuvarande struktur ändras? Hur skulle nya instickare kunna leverera samma material som nuvarande mellanhänder, när de senare ägs av förlag som inte ville dela med sig utan att få en del av kakan?

        Det kanske istället skulle handla om alternativa licensmodeller? Ett annat vanligt scenario är att ett bibliotek får tillhandahålla lika många e-media-kopior av ett verk som de har fysiska exemplar, och istället betala en fast månadskostnad. Vad tycker du om detta?

  3. Rasmus skriver:

    Spännande att ni luskar i biblioteksfrågor.

    Eftersom du länkar till inlägg jag skrev på Copyriot, vill jag bara påpeka att dessa är att betrakta som förarbeten till den mer genomarbetade utläggning om e-böcker som jag gör i boken Biblioteket (alltså andra bandet i dubbelvolymen Boken & Biblioteket).
    Problemen skildras i andra kapitlet, ”Det digitala biblioteket”.
    En möjlig ”lösning” kastas fram i tredje kapitlet, ”Det transparenta biblioteket”.

  4. Gustav skriver:

    Simon:
    Att biblioteken har accepterat situationen är jag tveksam till. Biblioteken har idag inget annat val än det förslag förläggarna ger dem. Alternativt är inga e-böcker alls. Det är inte rimligt att biblioteken ska betala 1500% mer för e-böcker än för fysiska böcker. Sätt samma ersättningsnivå på båda medierna.

    Utlåningen av fysiska böcker har inte slagit ut bokutlåningen, även om man befarade det för 90 år sedan. Att biblioteken tillhandahåller digitala medier kommer inte slå ut hela branschen som idag livnär sig kommersiellt på digitala tjänster.

    Det fantastiska med digitala kopior är att man kan reproducera ettor och nollor mot en marginalkostnad som går mot 0 kronor. Att tvinga biblioteken tillhandahålla begränsade digitala exemplar är inget som gynnar allmänintresset.

    Låt biblioteken få betala en ersättning till upphovsmannen på 1,3 kronor varje gång en medborgare laddar ner filen från deras databas.

  5. Simon Svensson skriver:

    Scenario vid ändrad upphovsrätt
    1) Pirat startar ett företag.
    2) Pirat startar ett företagsbibliotek.
    3) Pirat utnyttjar denna förändring till att ge ut alla tillgängliga e-media gratis.

    Jag är inte emot en sänkning i priset, jag är emot att detta ska ske genom att ge biblioteken särskilda undantag i upphovsrätten. Jag ser det inte som en omöjlighet att biblioteken kan få ner priset om de gör gemensam sak.

    Jag tror att det kommer vara mycket svårt att få bort DRM-hanteringen helt. Det som Jakob (och många andra) kallar ”social drm” innebär att information om låntagaren läggs in i e-mediat, men ha i åtanke att biblioteken inte får ge informationen till den leverantör som ska skapa e-mediat om detta kan leda till problem för individen[1].

    [1] Offentlighets- och sekretesslag 2009:400, 40 kap, 3 §; ”Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men.”
    Källa: https://lagen.nu/2009:400#K40R3

  6. Göril Thyresson skriver:

    Så länge förlaget (Elib tex) sköter lagerhållningen är det kanske rimligt att de sätter leveranspriset. Däremot vore det väl lämpligt att biblioteksvärlden själv bekostade lagerhållning av e-böcker och naturligtvis också själva satte upp utlåningsreglerna gentemot låntagarna.

    Man kan tänka sig olika modeller: Att de enskilda biblioteken köper tillgång till de titlar de vill förmedla – tex bokens f-pris för 150 utlåningar (så mycket billigare måste ju framställningen av en ebok vara?) varav en del av ersättningen finansierar lagerhållningen och spridningskontrollen. Biblioteksersättningen till SFF kan väl betalas ut som nu?

    I slutändan borde det rimliga vara att ett nationellt e-bibliotek instiftas och därmed nationellt giltiga e-lånekort. Hur sker pliktleveransen av E-böcker? Kan man inte bygga på där?

    • Gustav skriver:

      I praktiken praktiseras bara pliktverksamheten för fysiska föremål. Då texter som uppnår en viss verkshöjd.

      Biblioteken borde ta över lagringen av e-böcker. Idag får dem inte det av Elib. Ska få tillhandahålla e-böcker så måste det gå via e-lib.

  7. […] om digitaliseringen av biblioteken går vidare. I söndags skrev jag i UNT på […]

  8. Simon: Frågan är hur man ska se på dagens DRM-system (Adobe ID) i förhållande till sekretessen. Om biblioteken lagrade böckerna skulle social DRM vara möjligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s