Den trojanska hästen #DLD

2008 tillsatte EU kommissionen en expertgrupp för datalagringsdirektivet. Gruppen har 25 stycken medlemmar och består av representanter från brottsutredande myndigheter(10 personer), marknaden (8 personer), Europaparlamentet (2 personer) och även Europeiska Datatillsynsmannen (1 person).

Expertgruppen ger råd i alla frågor som rör elektronisk lagring av uppgifter om utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott. Gruppens uppgift blir att tolka och komma med officiella dokument om hur direktivet ska tillämpas utifrån olika problemområden. Då datalagringsdirektivet är luddigt formulerat kommer antagligen denna grupp få stort inflytande över hur datalagringsdirektivet i praktiken kommer att tillämpas.

I en rapport från Post- och Telestyrelsen (PTS) som släpptes förra månaden beklagar sig PTS över gruppens slutenhet. Nedan citerar jag PTS om denna grupp ur deras rapport:

Det är därför också något beklagligt att gruppen är så pass sluten och att inte fler bestpractice dokument publicerats innan direktivet implementerats i de olika medlemsstaterna.

Är detta en rimlig typ av lagstiftning?

• Skriva ett luddigt formulerat direktiv.
• Låt medlemsländerna själva göra utrymme för tolkning.
• Därefter implementerar medlemsländerna direktivet.
• EU kommissionen är medveten om att direktivet är luddigt, därför lämnar dom en bakdörr till en expertgrupp som kommer i framtiden släppa dokument om hur direktivet bör fungera i praktiken.

Sverige borde bordlägga datalagringsdirektivet tills efter att EU har släppt sin utvärdering av direktivet. Vi inför annars lagstiftning som med tidens gång kan ändras av utländska medborgare. Det blir väldigt svårt att utkräva ansvar av dem. En politiker i Sverige kan vi alltid byta, men en utländsk tjänsteman sitter i rubbat orubbat bo.

Här är del ett, två och tre i serien om godbitar ur datalagringsdirektivet.